tisdag 22 juli 2008

Deep Evil (2004)


Ibland gör jag saker som jag inte riktigt förstår varför, men i slutändan så är det alltid Ridley Scotts fel. Jag älskar Alien. Nej, jag avgudar faktiskt Alien. Detta har resulterat i att jag letar upp så många filmer som möjligt i samma genre vilket har en tendens att resultera i filmer som Legion, med en plufsig Corey Feldman i en av rollerna eller denna, Deep Evil med Lorenzo Lamas. Jag har faktiskt ett svagt minne av att jag lovat mig själv att aldrig köpa en film med Lorenzo Lamas i huvudrollen men detta var något jag uppenbarligen förträngde när jag köpte Deep Evil för en ganska billig peng. Vad som verkligen shockade mig var när jag insåg att jag sett halva filmen och fortfarande fann den spännande och intressant, mycket tack vare ett ok manus och en trevlig storystruktur.

När filmen börjar har en atombomb exploderat någonstans i Alaska och den ende överlevande blir tillfångatagen av militären. När de försöker förhöra honom så hänvisar han endast till en överste Harrison som ingen kan verifiera existerar. Efter lite tortyr så börjar han berätta om ett hemligt laboratorium i Alaska dit han och en trupp soldater blivit skickade för att undersöka varför all kontakt avbrutits. När de anländer finner de inga vetenskapsmän, bara tomma korridorer fulla med vatten och slem. Det visar sig till slut att ett av labbets experiment är borta och snart börjar alla dö en efter en.

Visst, storyn är klyshig och det finns en hel del dramatiska "val" som regissör och manusförfattare gjort som inte funkar, men tack vare att man avslöjar så lite som möjligt förrän en bra bit in i filmen så fungerar storyn utmärkt och håller uppe spänningen ända till slutet. Orsaken till vad som dödat vetenskapsmännen fungerar även den och på det hela är detta en av de bättre direkt till TV SciFi-rullar jag någonsin sett. Skådespeleriet är överlag relativt bra och inte ens Lorenzo lyckas förstöra detta. Specialeffekterna är som väntade i en sådan produktion, med roliga makeupeffekter och halvdan CGI men de fungerar i sammanhanget. Slutet är inte oväntat och har en riktigt klyschig sista replik, men händelserna strax innan räddar allt. En mycket trevlig och underhållande liten rulle som jag kan rekommendera till monsterfans.

2 kommentarer:

Fred Anderson sa...

Hur var det med goret då? :)

Jocke Andersson sa...

Inte alltför mycket. Några squibs, lite slem och var och en ryggrad som slits ut mot slutet. 15årsgräns i England. :)