lördag 2 februari 2008

Mansion of the living dead (1985)


Ok, ungefär så här är filmen. Fyra sleaziga kvinnor (Lina Romay i hiskelig blond peruk +3) reser till ett hotell på Gran Canaria. När de kommer dit finner de att hotellet är helt tomt förutom den något konstiga hotellchefen (som har en naken kvinna fastkedjad i ett av rummen)och hans nästan lika skumma trädgårdsmästare och då finns det ju inte så mycket annat att göra än att hänge sig till lesbisk sex och att promenera omkring i hotellets korridorer helt nakna. På natten, när vinden blåser på, så hör de konstiga ljud som visar sig komma från ett närliggande kloster där elaka tempelriddarzombies huserar. De tycker om att våldta kvinnor och mörda dem i Satans namn. Efter en timme och 10 minuter så visar det sig helt plötsligt att hotellchefen också är en 500 år gammal zombie och Lina Romays karaktär är någon sorts reinkarnation av en häxa som var kär i honom och nu måste hon ta emot satans sperma för att bli en av dem.

Jesus Franco har uppenbarligen lyckats skapa ett antal små skruvade exploitationfilmer genom sin karriär, på väldigt små budgetar och jag förstår varför han har en viss kultstatus då han inte är helt inkompetent. Mansion of the living dead å andra sidan är nog antagligen en av de sämsta ursäkterna till att fylla ut 90 minuter film med tuttar och skäggbiffsätande. Det funkar ungefär såhär: Lina Romay och co klär av sig, knullar, går omkring, solar topless, knullar, går omkring, någon blir våldtagen och offrad av tempelriddarzombierna. Sen kör vi om samma historia igen tills filmen tar sin plötsliga vändning utan någon som helst förvarning. Kamerarbetet är Francos gamla vanliga ryckiga zoomfrossa även om han faktiskt ska ha viss cred för några relativt stämningsfulla kamerakompositioner (som han ändå strax därefter förstör med en flippad jävla zoom). Problemet är att det händer inte någonting överhuvudtaget. Jag kan nästan garantera att något manus existerade inte överhuvudtaget. Händelserna känns knappt sammanhängande och karaktärerna existerar inte överhuvudtaget annat än att de ska visa tuttarna nästan konstant. Själva skräckbiten är helt värdelös. Hotellchefens zombiemakeup ser ut som om de smetat pannkakssmet i hans ansikte och låtit det stelna. För att inte tala om de övriga tempelriddarzombierna som har på sig billiga dödskallemasker av plast.

Till sitt försvar så... hmm... öh... Tja, den är bättre än Zombie lake i alla fall.

Edit: Jag kom faktiskt på en positiv sak om filmen. Musiken var rätt skön.

onsdag 30 januari 2008

Mina 10 favoritmonster

Givetvis så måste jag göra en sån lista. Så är det ju bara.


10. Virus.
De underbart sköna hybriderna av kött och maskin i John Brunos gravt underskattade film från 1999 platsar in fint här. Det är något speciellt med cyborger, speciellt om de är påtvingade formatet av en utomjordisk energivarelse. Visst, filmen är inget mästerverk utan rätt standard inom genren och Donald Sutherland har den mest skumma accenten någonsin, men som underhållning är det mer än bra, och med de monstren. Mums.

9. The Thing.
John Carpenters mästerverk har ett monster som än i denna dag håller till 100%. Rob Bottins makeupeffekter är så kolossalt snygga att de slår vilken påkostad CGI som helst.

8. Matango aka Attack of the mushroom people (1963)
Inoshiro Hondas förträffliga lilla film om människor som förvandlas till svampar efter att de blir skeppsbrutna platsar in perfekt här. Specialeffekterna av Eiji Tsuburaya är suveräna och faktiskt riktigt obehagliga tillsammans med den närmast perfekta stämningen på den öde ön. Visst, själva konceptet låter som en lsdtripp, men det fungerar fullt ut. Tyvärr så hittade jag ingen riktigt bra bild utan fick nöja mig med den riktigt snygga italienska filmaffischen vilken faktiskt är hyfsat trogen filmen.

7. Uchu daikaijû Girara aka X from outer space
Med ett monster som ser ut som en blandning av en ödla och en kyckling, med jättefina antenner på huvudet, så smäller Guilala direkt in på plats 7.




6. Forbidden World (1982)
Forbidden world är i grund och botten en vanlig Alien-kopia, men den är så mycket sleazigare, slemmigare och brutalare. Monstret ser ut som en blandning av Alienmonstret och en spindel, och har bonuseffekten att alla som blir skadade av den smälter ner till en slemmig massa. Pluspoäng för det.

5. Monster Shark aka Shark: Rosso nell'oceano (1984)
Ja, jag vet att det här är en rätt usel film och monsterhajen är rätt taffligt gjord (vilket inte gör något alls egentligen). Men en haj med tentakler måste vara med på min lista. Så är det bara. Coolare koncept existerar inte.

4. Proteus (1995)
Ja, jag har en fetisch för hajar med tentakler. Bob Keens lilla lågbudget Alienklon på en oljeplattform har ett riktigt fint sådant monster som även har drag av The Thing. Filmen är väl inte speciellt bra, men monstret är helt underbart. Tyvärr så hittade jag ingen bra bild på själva monstret...


3. Humanoids from the deep (1980)
Underbar Roger Corman produktion där ett antal slemmiga humanoida fiskmonster kommer upp ur vattnet för att para sig med kvinnor. Fin liten uppdatering av Monstret från svarta lagunen alltså.

2. Gojira aka Godzilla
Gummimonstrenas gummimonster. Nuff said. Jag lutar åt att jag föredrar det Godzilla som han såg ut i mitten på 60talet i Ghidrah the threeheaded monster och Monster Zero, men det är bara en smaksak.

Men, om nu Godzilla är gummimonstrenas gummimonster, varför är han då inte nr 1 på listan? Förklaring kommer här.

1. Gamera.
När Godzilla blev en stor hit i Japan så kom givetvis flera andra bolag med liknande filmer. Den enda som blev en verklig rival var Toei:s Gamera, den jetdrivna, eldsprutande sköldpaddan. Jag har verkligen funderat på det här (då förstår ni vilka tankar som sprutar omkring i min förvirrade hjärna) och Gamerafilmerna är lite mer underhållande än Godzillarullarna. Att Gamera fick en uppdatering på 90talet som är de tre bästa monsterfilmerna genom tiderna cementerar bara placeringen. Jag älskar likfan Godzilla lika mycket men Gamera är för jävla bra. :)



Go go Gamera!

Jag har snott en del bilder i den här listan från en ypperligt bra site btw:

badmovies.org

Gå dit och läs deras underbara recensioner så slipper jag få dåligt samvete, ok?

Ren och skär pornografi

Wunderbar, säger jag bara.

Go here for the cumshots

måndag 28 januari 2008

Resident evil: Extinction (2007)


Hoppsan! Vad är detta? En bra Resident evil film? De två första filmerna är faktiskt två relativt underhållande men de gör det stora misstaget att vara helt oblodiga, vilket är dödsstöten för en riktigt bra zombiefilm, speciellt då del två som var lika blodig som ett avsnitt av Magnum. Att Paul W Anderson är en regissör som inte lyckats göra något vettigt efter Event Horizon gör ju inte saken bättre. Vilken tur att han lämnat över regijobbet till Russel Mulcahy, en mycket underskattad regissör som var en av de första som tog steget från musikvideo till film (Han gjorde en del gamla Duran Duran och Madonnavideos på 80talet och vann en hel del priser). Visst, Mulcahy har gjort ett par bomber, men det är alltid fråga om snygga bomber. Kom ihåg att det här är killen som gjorde Highlander. Att vi sedan får en liten vink till Day of the dead i from av en scen där vetenskapsmän försöker träna zombier till att lyda dem gör ju inte saken sämre.

Resident evil: Extinction är den film i serien som minst påminner om spelen och det kanske är därför den fungerar bättre. Den utspelar sig ett antal år efter händelserna i de två första filmerna och världen är nu helt övertagen av de levande döda. Vi får följa några av karaktärerna från del 1 och 2 när de försöker överleva i ruinerna, vilket ger en hel del sköna Road warriorvibbar. De blir hela tiden anfallna av zombier och även zombiekråkor - den sistnämnda sekvensen är faktiskt riktigt läcker och spännande. När jag tänker efter så har filmen faktiskt inte så mycket handling egentligen. De försöker överleva, resterna av umbrella corporation försöker få tag på Alice (Milla Jojovich) och huvudelakingen förvandlas till en Tyrant (Den som har spelat spelen vet att det är en elak jävel.). Detta ger filmmakarna gott om chanser att splatta till det rejält. Vi får flera långa attacker där blodet sprutar i mängder. Det är inte det grova våldet a la Fulci, utan mer en orgie i squibs och avskurna halsar, vilket duger finfint för mig som är splatterfilmsälskare och tyckte att del 1 och 2 var ungefär lika roliga som en sönderklippt Robocop. Tack för det Russel!

Detta är alltså mer en gammaldags zombiefilm, lite mer åt Romerohållet fast utan någon som helst satir eller bakomliggande tankar. En riktigt skön högbudget splatterfilm. Mer sånt. Paul W Anderson, du är förlåten för del 2.

Pulse (2006)


Nyinspelning. Då var vi där igen. Det där fula ordet. Pulse är ytterligare en film som är ett tydligt bevis på att sådana är totalt onödiga. En snygg film, inte helt utan kvaliteter, men som är så mycket mindre än sin förlaga. Originalet, den japanska Kairo från 2001, är en av de japanska skräckfilmer som faktiskt hade något eget att säga i den stora vågen av filmer som spottades ut efter Hideo Nakatas Ring. Pulse har ingenting att komma med. Det gör till och med det enorma misstaget att vara en skräckfilm utan kalla kårar.

Vi får följa några studenter på universitet som kommer i kontakt med en underlig hemsida som ställer frågan "Vill du se ett spöke?". När de svarar ja så släpper de lös något som får dem att tappa all vilja och lust för att leva och stärker en ond krafts fäste bland de levande.

Storyn i sig är det inget fel på egentligen, men det är i grund och botten en urvattnad, fördummad version av originalet. Samma handling, men som vanligt så måste det amerikanska manuset förklara allting och slänga sig med en massa helt onödig hackerlingo etc, vilket resulterar i att allting blir helt utan någon som helst form av skräck. Jag kan inte klaga på skådespeleriet heller - Kristen Bell och hennes medspelare gör bra ifrån sig, även om de aldrig kommer att vinna några priser för det - vilket antagligen beror på att manuset inte ger dem något speciellt köttigt att jobba med. Regin är väl ganska ok den också och filmen ser åtminstone riktigt bra ut, med alla mörka filter och platser som verkar vara valda just pga att de hade passat bra i originalet.

Nåja, den duger om du absolut inte har något annat att se eller om du är svältfödd på mörka skepnader i ögonvrån, för det finns helt klart sämre skräckfilmer därute. Det hade dock varit myckter trevligare att se all den här talangen göra något lite mer eget. Se hellre originalet om du inte sett den redan.

Man from earth (2007)


I am earth, författad av Jerome Bixby (Hulkens son!) är en rolig liten lågbudgetfilm som presenterar ett intressant litet science fiction-scenario som kanske inte behandlas helt på rätt sätt. Vad vi har att göra med här är ett litet drama som mer eller mindre utspelar sig i ett och samma rum, och mer dramatiskt än så blir det inte. Frågorna som den ställer är intressanta, men kanske lite för anpassade för en amerikansk publik.
Vi möter John Oldman, professor på ett amerikanskt universitet som sagt upp sig för att han känner att det är dags att dra vidare. Hans kollegor sluter upp för att fira av honom och då han är omtyckt så försöker de pressa honom lite på det egentliga skälet till hans avfärd. I början så håller han fast på att han känner att det är dags att dra vidare, men efter lite påtryckning så kommer han med ett underlig påstående:

"Tänk om en man från stenåldern av någon anledning hade överlevt till idag."

Hans kollegor reagerar först med skratt, men när han börjar förklara att han är just den mannen som av någon anledning inte kan dö och att han levt i 14000 år så finner de sig intresserade, och i viss mån upprörda. När han senare kommer in på vissa delar som har med religion att göra blir stämningen till och med aggresiv. Men är allt en enda stor charad eller talar han sanning?

För mig som gillar Science fiction så är detta en intressant film och flera av de påstående som Oldman kommer med är faktiskt ganska fascinerande, men de överskuggas dock av de mer religiösa aspekterna av vad han har att berätta. inte för att jag bryr mig, men manuset har en tendens att fokusera just på de aspekterna. Inte för att de är ointressant, men det känns som att de är just riktade mot gemene kristne man i Usa, än mot någon svensk jävla it-tekniker. Jag blir lite skeptisk till vissa av vändningarna av just det skälet. Skådespeleriet är tur nog bra och de håller allt ovanför vattenytan, även om man kanske är lite skeptisk då det främst är tv-skådisar i rollerna. Till exempel så är det rätt kul att se Tony Todd i roll som en gemytlig universitetslärare.

Hur som helst, när filmen är över så är det lätt att fundera lite på vad som sagts. Det är inte några djupa saker direkt, men jag finner själva historien fascinerande. En trevlig liten film som är sådär lagom science fiction.

Rambo är tillbaka!

Den gick direkt upp på andraplatsen på amerikanska Box office listan (efter Meet the spartans... någon parodi på 300 med Carmen Electra och Kevin Sorbo som so far har 2.6 i medel på Imdb...) och recensionerna jag har läst verkar tyda på en enda sak:

Vi får en rejält blodig och snyggt filmad actionrulle som verkar vara direkt nedstigande från den underbara genre som gett oss klassiker som Commando, Predator och allt annat härligt blodigt 80talsraffel. Av de kanske 10 recensioner jag läst så är det inte heller någon som totalsågar filmen, utan de verkar mer se den som en ren actionfilm, precis som jag själv vill att det ska vara. Ett litet citat från Jam movies recension:
"there are literally dozens of heads blown clean off in loving closeup. Every time a landmine blows, it sprays a blood-red geyser. Arms and legs are hacked away. People are fed to pigs. Our hero disembowels a bad guy and lets him roll downhill, his entrails flapping around like abdominal dreadlocks"

Vi ses på bio den 7:e mars.