The Abandoned (2006)

Härom året så drog Horrorfest igång, en arrangemang där 8 utvalda skräckfilmer reste runt i Usa på en minifestival. En ädel idé, men de filmer jag sett var inte speciellt bra. The Abandoned, den enda filmen som verkade vara intressant fick faktiskt uppskjuten dvdrelease eftersom den valdes ut för ett mindre biosläpp och nu har jag äntligen sett den. Jag ångrar att jag väntade så länge.

Vi får följa Marie Jones, en medelålders kvinna som inte riktigt är nöjd med livet. Hon blev bortadopterad från Ryssland som spädbarn och efter en skilsmässa så beger hon sig dit för att spåra sina rötter och kanske få lite klarhet eller mening. Det visar sig att hennes mor blev mördad och att hon är den enda arvingen till ett hus mitt ute i ingenstans och hon påbörjar en resa dit för att få besöka platsen där allt började. Hon anländer till huset som inte bebotts på över 40 år och börjar se saker hon inte förstår, bla sig själv i vandrande likform. Hon stöter även på Nicolai som påstår sig vara hennes tvillingbror och tillsammans försöker de få klarhet i vad som hände för 40 år sedan och vad det har att göra med de övernaturliga händelser de stöter på nu.

Jag måste faktiskt säga att det var länge sedan jag såg en sådan helgjuten skräckfilm. Nacho Cerda regisserar inte efter att leverera shock på shock utan koncentrerar sig på att långsamt bygga upp en stämning som är rakt igenom tät och mystisk. I inledningen av filmen får vi följa Maries bildfärd längs de grusvägar som leder till den vildmark där huset är belagt och hela den sekvensen är oerhört snygg och stämningsfull. Det hela hjälps upp oerhört av det verkligen snygga fotot och den suveräna scenografin som verkligen får en att känna sig mitt ute i ingenstans. Huset i sig är nästan som en egen karaktär, och även om det bitvis känns lite för stort på insidan än vad det är på utsidan så fungerar det klockrent. Skådespelarna gör ett mycket bra jobb, speciellt de två huvudrollsinnehavarna som agerar helt själva mot huset under en stor del av filmen. Vad som skulle kunna vara filmens enda svaghet är att upplösningen inte känns riktigt klockren, och aningen förutsägbart även om det hela sköts oerhört snyggt. Frågan om det är plus eller minus när en film är utstuderat långsam är även något som skulle kunna sänka vissa filmer, men det fungerar alldeles utmärkt i The Abandoned. Se den för den täta stämningen och de underbara miljöerna (Fotade i Bulgarien som fick vara stand-in för Ryssland). Rekommenderas varmt