Jag vill börja med att säga att recensionen innehåller vissa spoilers. Jag rekommenderar att man ser filmen (alternativt helst läser boken) utan att veta vad det är som dödar huvudpersonerna. Det blir mer spännande så.
Något jag finner väldigt obehagligt i film och litteratur är just när saker växer inuti människor. Parasiter är något av det mest fascinerande som finns och är något jag älskar att läsa om med skräckblandad förtjusning, och jag kanske har en tendens att prata om dem med lite väl mycket entusiasm emellanåt. Jag kommer att komma till detta lite senare.
Vi får följa två amerikanska par på semester i Mexico som beslutar sig för att följa med en tysk vän som skall besöka sin bror vid en utgrävning av en tempelruin ute i djungeln. Med sig får de även en grekisk turist som de träffat tidigare. De finner ruinen mitt ute i ingenstans men blir hotade av lokalbefolkningen som skjuter greken i huvudet och tvingar dem alla upp i ruinen, varpå de slår läger runt omkring för att förhindra att de kommer därifrån. Ingen av deras mobiler har någon täckning, men deras förtvivlan förvandlas till hopp när de hör en mobilsignal från botten av ett djupt shakt. Allt flyter dock inte på som de önskar. När tysken låter sig firas ner med ett rep så går det av och han bryter ryggen i fallet. Någon mobiltelefon hittar de inte och med en av dem döende och i behov av omedelbar hjälp så finner de sig snart i ytterligare fara då den vegetation som täcker nästan hela ruinen inte beter sig som vanliga växter.
Med detta sagt så vill jag fortsätta recensionen med att säga att: BOKEN ÄR MYCKET MYCKET BÄTTRE. Egentligen så skulle jag vilja säga att du bara läser boken och skippar filmen helt för du kommer garanterat att bli besviken. Scott B Smith som skrev boken har även skrivit manuset och av någon anledning så valde han att stuva om bland karaktärerna så att de möter andra öden och även lägga till ett helt värdelöst, alldeles för enkelt slut. Om detta berodde på påtryckningar av filmbolaget eller om han själv valde att göra så för att överraska läsarna, det har jag ingen aning om, men det blev bara till det sämre. Utöver detta så har han kortat ner manuset och hoppat över ganska mycket, den mer psykologiska biten som gör att man får veta hur karaktärerna egentligen tänker och fungerar. Detta är väldigt synd eftersom själva filmatiseringen är väldigt välgjord, där det enda man egentligen totalt misslyckas med är att visa upp en speciell egenskap som växterna har på ett rätt torftigt sätt. Jag kan inte berätta så mycket mer utan att spoila men det har att göra med hur växterna lockar sina offer in i en fälla. Detta fungerade mycket bättre i boken och även här har man hoppat över väldigt mycket som gjorde boken så bra. Det finns även en ganska löjlig scen som inte finns i boken när de två tjejerna letar efter mobiltelefonen nere i shaktet som misslyckas totalt med att skapa någon form av spänning.
Men vad lyckas filmen med då? Först och främst så får vi en hel del riktigt blodigt våld som för det mesta gör riktigt ont i kroppen på den som ser filmen. För att återkomma till det som jag pratade om i början av recensionen så finns det en mycket skön och obehaglig scen där en av tjejerna vaknar upp på morgonen och hittar en ranka som under natten har krupit in i ett sår hon har på benet. Mums. Det är blodigt och äckligt när man får se hur man sakta drar ut något riktigt långt som vrider på sig och kämpar för att borra in sig ännu längre och sådant är så oerhört snaskigt och fascinerande. Det finns mer sånt, men då halkar vi in på spoilers igen. Annars så är scenografin något som räddar filmen. Tempelruinen är en mycket härlig skapelse och fotot verkligen cementerar in att det är äckligt och varmt hela tiden, även om man där också saxat lite i händelserna från boken då just värmen och bristen på mat och vatten var något som var en stor del men som man inte lägger ner så mycket energi på i filmen. Filmen gör ett ok jobb med att introducera karaktärerna i den första halvtimmen och även om de är tunna så fungerar de tack vare bra skådespeleri. Vad man även vinner på är att inte ge någon detaljerad förklaring på vad det egentligen är som vill ta död på huvudpersonerna. Vad vi har att göra med är faktiskt en ganska rak och enkel monsterfilm med lite drag av uppdaterad 50tals sciencefictionskräck. Än en gång, det är synd att manusförfattaren valde att hoppa över så mycket av händelserna i boken för om han hade varit förlagan trogen så hade detta kunnat bli en riktigt, riktigt bra skräckfilm. Som det är nu så är det "bara" en bra sådan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar