Att få skiten skrämd ur sig

Jag kan lugnt erkänna - jag är väldigt avtrubbad när det gäller skräckfilm. Det är inte mycket jag blir rädd för nuförtiden, vilket är lite tråkigt eftersom orsaken till att jag började titta på skräckfilm var just den där lilla drenalinkicken man fick av att se allt elände som hände på tv:n. Jag kan idag se ungefär vad som helst utan att rycka på ögonbrynen, så länge det är fejk. Det finns dock en genre som kan ge mig kalla kårar och det är spökfilmer. Det finns inget som är så skönt som en riktigt rejäl övernaturlig rysare som antyder mer än vad den visar och jag tänkte ta upp några favoriter.

Den största favoriten är Robert Wise filmatisering av Shirley Jacksons The Haunting of Hill house, The Haunting. Den har allt man behöver. En brutal bakgrundshistoria, vaghet när det gäller vad som egentligen händer och ett utsökt filmhantverk överlag. Scenen där våra hjältinnor lyssnar vid en dörr när något går i korridoren utanför är en av de bästa skräckscenerna genom tiderna. Det finns egentligen ingenting negativt alls att säga om filmen. Huseet som de använde för exteriörer finns fortfarande kvar och är ett relativt dyrt hotell i Stratford upon Avon i England och ni kan ge er fan på att jag ska bo på det hotellet någon gång i mitt liv. Skippa remaken dock. Den är pinsamt övertydlig.

En film som hamnat lite i skymundan är The Woman in black, baserad på en roman av Susan Hill där en ung advokat får i uppdrag att städa upp i ett dödsbo i ett gammalt hus i en liten by på Englands östkust. Huset blir avskärmat från resten av världen vid högvatten och hjälten börjar se en svartklädd kvinna som ger ut en aura av ondska. Filmen är inspelad för engelsk tv 1989 och har en rejält tät och obehaglig stämning från början till slut. En av scenerna är till och med så obehaglig och utdragen att man verkligen kippar efter andan. Helt underbart. Boken är även förlaga till en pjäs i London som gått i london sedan 1989 som även den rekommenderas varmt.

The changeling är en riktigt skön George C Scottfilm från 1979 av Peter Medak där Scott blir av med sin familj i en bilolycka och flyttar in i ett gammalt hus som är hemsökt. Scott börjar rota i husets historia för att ta reda på vad som kan orsaka detta. Detta är en klassisk spökhistoria med flera härliga scener med konstiga ljud och bollar som rullar av sig själv.

Dark Water. Hideo Nakatas underbara höghusrysare skrämde verkligen skiten ur mig när jag såg den på Stockholms filmfestival för ett antal år sedan. Smutsiga lägenheter, konstiga skepnader och en stämning tjock som sirap.

Poltergeist är även den en klassiker som har ett flertal scener som får mig att vilja tända alla lampor. Favoriten där är den när man filmat ljusskenet som kommer ner för en trappa och när man tittar på filmen så ser man ett antal skepnader som kommer gående.

The Legend of hell house är en fin film baserad på en bok av Richard Matheson där vetenskap ställs mot det övernaturliga och det hela utmynnar i en riktigt bra film där bla Roddy McDowall gör mycket bra ifrån sig i rollen som ett medium som varit med om en tidigare undersökning i samma hus som slutade mycket illa.

Darkness av Jaume Balaguero är en ganska ojämn film där Lena Olin med familj flyttar till ett hus där mystiska saker händer, men den kompenserar fint med filmens sista kvart som är ruskigt intensiv.

Dessa är mina favoriter. Det finns fler filmer som hamnar strax utanför som t ex The Others, Ju-on, remaken på House on haunted hill (jag tillhör den lilla minoritet som gillar spöket/varelsen/etc i slutet på filmen...) och lite fler som var rätt läbbiga men som inte skrämde skiten ur mig. Kommer jag på fler så uppdaterar jag den här listan.

Några andra tips? Jag tar gärna emot fler.