Jag älskar välgjorda filmer om spökhus och då The uninvited skall vara en klassiker inom genren så har jag velat se den rätt länge. Nu fick jag äntligen chansen och jag måste säga att det var en alldeles utomordentligt trevlig upplevelse, tyvärr egentligen med betoning på trevlig.
Ray Milland och Ruth Hussey spelar bror och syster på semester på semester vid kusten på Irland. De snubblar över ett gammalt hus som de blir förälskade i. De köper huset billigt av en äldre patron som är rätt butter och inte vill berätta något om husets historia men Stella, hans barnbarn, ställer sig emot köpet då hennes mor dog där. Det står inte på förrän de börjar höra ljudet av en kvinna som gråter på nätterna och när de börjar forska i bakgrundshistorian finner de att allt kretsar omkring Stella och något som hände strax efter hennes födsel...
När filmen började så trodde jag inte att det fanns en chans i helvete att detta skulle kunna vara någon rysare. Filmens musik är som det brukade vara på den tiden, ett trevlig, glättigt lufsande som får en att lukta sig till en komedi. Filmens skådespeleri är även det för det mesta så där lagom melodramatiskt som det kunde vara på den tiden. Att karaktärerna bitvis beter sig då där väldigt rationellt som man bara kan bete sig i en gammal film fick mig även att rynka lite på näsan och det hjälps inte direkt av de väldigt ojämna irländska dialekterna som flera karaktärer har (inga alls alltså). Men som tur är så fungerar faktiskt skräckbitarna riktigt bra. Det är ganska enkla men ändå härligt krypande saker, som t ex när rummet fylls av doften av parfym eller dörrar som plötsligt öppnas. De scener där man till och med får se spöken är riktigt bra gjorda då man för det mesta bara ser en böljande vit skepnad. Att detta är föregångare till The haunting och Legend of hell house är uppenbart och hade det inte varit för den väldiga trevligheten som omger hela situationen så hade det varit en fullpoängare. Som det är nu så är det en väldigt trevlig och spännande rysare som man bör ha sett om man gillar den gamla skolans skräckfilmer.
4 kommentarer:
Jag försökte komma på något intelligent att skriva, men det sket sig ;)
Just äldre svart-vita spökfilmer har aldrig varit något som fängslat mig, tyvärr. Från sjuttiotalet och framåt så har jag blivit mer fängslat. Just The Changeling tycker jag är fantastisk. Kanske rämnar lite mot slutet, men det är såpass bra skådisar och regi att jag köper hela klimaxen ändå.
Har inte Michael York varit med i någon modern haunted house-film som Corman spelade in på nittiotalet? Nu hittar jag inget som kan passa in, så jag har säkert blandat ihop detaljerna. I alla fall så verkade det vara en okey film.
"The Haunting Of Hell House" heter den:
http://www.imdb.com/title/tt0193971/
Har fått både bra och dåliga recensioner. Verkar tyvärr inte finnas på DVD, eller?
Äh, kom igen nu. Det är ju Ray Milland för bövelen. :)
Nu har jag dock inte sett så många svartvita spökisar men The Haunting är ju magnifik. Annars är de bäst från slutet av 70talet och början på 80talet. The haunting of hell house har jag letat efter men den verkar inte finnas...
Joja, Ray Milland är fantastisk!
The haunting of hell house finns på DVD i England, utgiven av Anchor Bay... ska nog beställa den vid nästa löning.
http://www.play.com/DVD/DVD/4-/933753/The-Haunting-Of-Hell-House/Product.html
Den är ju sjukt dyr ;)
Skicka en kommentar