Såg för övrigt ettpar rullar häromsistens som jag inte orkar skriva några långa recensioner på så vi tar ett par korta istället:
Saint Ange aka House of voices (2004)
En skräckfilm som vill vara en arthousefilm eller en arthousefilm som vill vara skräckfilm där en ung kvinna kommer till en barnhem mitt ute i ingenstans och börjar uppleva mystiska saker. Bitvis spännande, men en huvudperson som beter sig som ett jävla svin och ett lite väl luddigt slut sänker filmen. Ett plus för Catriona MacColl i en roll som en nunna.
Shutter (2004)
Thailändsk skräckis som har hämtat alla influenser från Ringu där vi får följa en fotograf och hans flickvän där de börjar upptäcka mystiska skepnader i fotona de tar. Inte ett originellt ben i kroppen, men å andra sidan så är det väldigt kompetent filmat med ett stort antal chockscener som fungerar. Gillar du den asiatiska spökvågen så är detta faktiskt ett av de bättre valen du kan göra.
The Orphanage (2007)
Suveränt drama/rysare från spanien där en familj flyttar in i ett gammalt barnhem. Deras son försvinner helt plötsligt och det hela driver mamman till gränsen av vansinne i hennes försök att få reda på vad som hänt, i ett hus som verkar vara hemsökt. Oerhört bra och snyggt filmat med en tät stämning och ett riktigt bra slut. Rekommenderas varmt, även till er som kanske inte tycker om spökisar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Håller med om Shutter, av alla Ring och The Eye ripoffs som kommit så är absolut en av de bättre. Inget originellt som sagt, men jag tycker den har en skön känsla som fanns i många rysare förr, men som saknas nu för tiden.
Skicka en kommentar