tisdag 25 november 2008

21 Hours at Munich (1976)


Klockan 04.30 på morgonen den 6:e september 1972 så hoppar åtta personen över gallret till OS-byn under de pågående olympiska spelen i München. De plockar fram Ak-47or och granater ur sina medtagna väskor och beger sig bort mot de lägenheter där det Israeliska teamet bor under spelen. När de försöker låsa upp dörren till en av lägenheterna så vaknar brottningsdomaren Yossef Gutfreund och inser att allt inte står rätt till. Han försöker blockera dörren med sin stora kroppshydda och lyckas länge nog för att en av hans landskamrater ska lyckas fly men snart är terroristerna inne. Moshe Weinberg, en brottningstränare, kämpar emot och blir skjuten i käken. De beväpnade männen tvingar den sårade Weinberg att leda dem till de andra israelernas lägenheter men Weinberg leder dem förbi en lägenhet genom att ljuga om att det är israeler som bor där, antagligen för att få terroristerna till nästa lägenhet som innehåller brottare och tyngdlyftare, kanske i hopp om att de starkare atleterna ska kunna erbjuda större motstånd. Terroristerna tar dock brottarna som gisslan och leder iväg dem till den första lägenheten. På vägen dit attackerar Moshe Weinberg sina kidnappare igen vilket resulterar i att han skjuts till döds. Yossef Romano, en tyngdlyftare, försöker även han göra motstånd och får plikta med detta med sitt liv. Detta är upptakten till 21 hours at Munich, en amerikansk tv-film baserad på vad som hände i München 1972.

21 hours at Munich är inspelad på samma plats som händelserna skedde och aningen kontroversiell i sina dagar, men ändå förvånansvärt trogen händelseförloppet utan att vara exploativ. Man visar upp båda sidorna och tack vare bra skådespel så känns inte allt bara svartvitt. Franco Nero spelar ledaren för terroristerna och tack vare hans suveräna skådespel så blir terroristerna inte de karikatyrer av onda araber som det lätt skulle ha kunnat bli. Det är lite sämre ställt på den tyska sidan där polischefen spelas av William Holden, som gör ett alldeles ypperligt jobb men som inte riktigt känns 100% med sitt amerikanska uttal i havet av tyska accenter. Utöver dessa män så dyker det upp en och annan kultskådis i småroller som t ex David Hess, Anthony Quayle, Paul smith, Shirley Knight och Richard Baseheart. Filmen är kompetent regisserad och spänningen konstant, även om man känner till hur det slutar. Filmen känns mer som en dramadokumentär och är hyfsat trogen de riktiga händelserna i den mån jag känner till dem. En solid 70talsthriller alltså som jag rekommenderar till alla som vill ha lite verklighetsbaserad spänning.

4 kommentarer:

Andreas sa...

Passande film, med tanke på vad som händer i Indien!

Jag blir nyfiken på vilka "redeeming" drag de lyckas visa hos terroristerna. Oavsett bakgrund är det svårt att se hur filmmakarna kan visa något positivt hos dem i stunden de skjuter ihjäl obeväpnade oskyldiga människor. Undrar även hur de fick input för att göra några djupare porträtt av terroristerna.

Jocke Andersson sa...

"Redeeming" är nog fel ord kanske och positivt blir det aldrig. Filmmakarna låter terroristerna i form av Franco Neros karaktär åtminstone tala för sin sak, varför de gör som de gör, vilket gör att de inte känns som ansiktslösa stormtroopers som bara är ute efter att slakta sionister. De är villiga att döda för sin sak, men vill helst få igenom sina krav. Visst fördömer filmen dem, men att det slutar som det gör beror även till en viss del på att Tyska polisen fuckar upp ett räddningsförsök. Men i slutändan så är det ju frågan om ett fruktansvärt terroristdåd

Några av terroristerna överlevde och utväxlades några månader senare mot gisslan från ett kapat tyskt flygplan, vilket av vissa tolkats som att tyskland inte riktigt viste vad de skulle göra och att det iscensatts för att de skulle bli av med dem.

Fred Anderson sa...

Jag jag har funderat på att köpa den länge, speciellt på grund av ämnet och på grund av skådisarna. Tänkte det kunde bli få en fin plats bredvid München - som jag gillar väldigt mycket.

Jocke Andersson sa...

Jag har faktiskt inte sett München, men funderat på det väldigt länge. Det är väl dags nu efter jag sett den här. :)