Atomik Cirkus - Le Retour de James Bataille (2004)

Jag vill börja den här recensionen med att kräva en ursäkt från hela min bekantskapskrets. Varför har ingen berättat för mig om den här filmen? Någon måste ju ha känt till den. Skäms på er! Det är en av de coolaste filmer jag sett på bra länge.

Vad är det som är så bra med denna film då? Häng med nu.

Jason Flemyng spelar stuntmannen James Bataille (James Battle) som anländer till den lilla staden Skotlett i de franska träskmarkerna (som ser aningen mer ut som Florida än Frankrike. Lite som den lilla Cajunbyn i Walter Hills Southern Comfort, fast alla pratar franska) för att utföra ett stunt under den årliga Cow Pie festivalen. Han träffar där borgmästarens vackra dotter Concia (som spelas av Vanessa Paradis) och de blir båda kära. Stuntet misslyckas dock ganska rejält och James Battle lyckas förstöra borgmästarens bar vilket resulterar i ett rätt lång fängelsestraff. Ett år senare står byn inför att sätta upp festivalen än en gång och av en händelse råkar en slemmig skivbolagssnubbe vara på plats och han kåtar ner sig i Paradis som när drömmar att bli stor artist. Samtidigt så rymmer Battle från fängelset för att återförenas med sin älskade Concia. Lägg nu till alla de skumma individer som bor i Skotlett och det omkringliggande träsket, som t ex snubben som bor i en liten stuga tillsammans med sin döda uppstoppade mormor (som Battle råkar slita armen av) eller varför inte killen som tänker ställa upp i Cow Pie festivalens talangtävling genom att låta sin hund "sjunga" när han klämmer på en tumör som sticker ut ur hundens ena ben. Det är lite som en fransk serietidningsversion av Den sista färden.

Men det blir ännu bättre.

Samtidigt så störtar en meteorit i närheten och ut ur den kommer en hög elaka, tentakelförsedda aliens som svävar omkring och gör processen kort med allt som kommer i dess väg. Förutom skivbolagskillen som bara blir infekterad. Infekterad lika med att han börjar förvandlas till en vandrande, tentakelförsedd alien i kostym som fortfarande är lika kåt på Vanessa Paradis.

Wow.

Atomik Cirkus är så jävla skön rakt igenom. En del skruvad arthousekomedi, en del franska serier, en del musikfilm (Vanessa Paradis framför flera stycken riktigt bra låtar under filmens gång) och en del scifigore. Den är färgglad och fartfylld från början till slut. Bröderna Thierry och Didier Poiraud regisserar efter ett manus baserat på en serietidning de själva skrivit och de gör ett mycket bra jobb, där de är flashiga när det behövs utan att överdriva. Fotot är kolossalt snyggt tillsammans med de härliga, smutsiga miljöerna och specialeffekterna mycket bra där de underbara, elaka rymdvarelserna äger varenda scen de är med i. När de delar ut ond bråd död så blir det ännu bättre och vi får en hel del skönt gore, där huvudavhuggning medelst tentakel är det vanligaste. Skådespeleriet är överlag riktigt bra där det enda negativa är att karaktärerna kan vara aningen enkla, men vafan - det skiter väl jag i egentligen. Svävande rymdvarelser med tentakler säger jag bara. Det enda som hindrar filmen från att bli en femma är det aningen skumma slutet som är lite av en antiklimax där det känns som att filmmakarna inte riktigt visste hur de skulle runda av det hela. Men det gör inte så mycket. Atomik Cirkus är en härligt filmad, blodig kultrulle som kommer att ligga mig varmt om hjärtat länge.