En annan film som jag älskar är Renny Harlins fina tuggummiprequel Exorcist: the beginning som blev totalsågad överallt när den släpptes. Min teori är denna:
Filmen påbörjades av Paul Schrader, men filmbolaget ansåg att den var inte kommersiell nog. För lite våld helt enkelt. Man lät då Renny Harlin spela in filmen nästan helt på nytt. Då det är nästan tvång inom filmkritikerbranchsen att se ner på Renny Harlin som gör väldigt snygga och kommersiella filmer så var ju detta ett helgerån. Jag gillar inte alla Harlins filmer men jag skäms inte för att erkänna att jag tycker att filmer som Cliffhanger, Die Hard 2 och Deep blue sea är filmer som jag tycker väldigt mycket om. Men, han är ju inte Paul Schrader.
Såklart. Problemet är bara att Renny Harlins version är en snyggt filmad och välspelad rysare med en hel del våld och annat som borde tilltala gemene skräckfilmsfantast. Paul Schraders version är något helt annat, ett psykologiskt drama som inte alls är lika underhållande. Visst, Renny Harlins version är ingen perfekt film, men Harlin levererar precis det han utlovat. God underhållning. Det enda som jag föredrar med Schraders version är att Major Granville har fått betydligt mer utökat utrymme.
Men å andra sidan, vad vet jag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag gillar också flera av Renny Harlins rullar, inklusive denna. Den är fruktansvärt underhållande och snygg.
En annan underskattad Harlin-favorit är Mindhunters.
Jag har faktiskt inte sett Mindhunters, men jag har haft ögonen på den länge... har bjudit på den på Tradera ett par ggr, men missat den i sista sekunden...
Skicka en kommentar