Monster (2008)

Asylum. Här har vi några personer är fullt medvetna om vad de gör, för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Deras idé? Plagiera storfilmer och släppa dem samtidigt som förlagan. Som exempel har vi Transmorphers som kom samtidigt som Transformers, The Day the earth stopped som kom samtidigt som The Day the earth stood still och Alien vs Hunter som släpptes samtidigt som Aliens vs Predator: Requiem. För att inte glömma Snakes on a train…. Deras filmer har väldigt låga budgetar, och fullkomligen avskys av gemene man, som lätt blir lurad efter att ha hyrt en film baserad på ett coolt omslag. Skylla sig lite, eh? För de personer som är lite mer lagda åt b-filmshållet verkar gilla de här rullarna lite mer, bara man vet om vad man får. Själv har jag faktiskt inte sett några av de här filmerna, förrän nu då. Monster. Jotack, ett riktigt monster.

Detta är alltså en kopia på Cloverfield där två systrar reser till Tokyo för att göra en dokumentär om miljöförstöring. Det dröjer inte lång tid förrän kameran börjar skaka och man snart märker att staden blivit attackerat av något som blinkar till i form av några enorma cgitentakler. Nu börjar kampen för att överleva och vi får följa de två systrarna när de flyr från plats till plats i Tokyos natt för att komma undan MONSTRET!

Nog finns det plats på marknaden för en ren kopia av Cloverfield, speciellt en som har den goda smaken att låta filmen utspela sig i Tokyo, en liten kul vinkning till alla gamla Godzillafilmer som just Cloverfield är inspirerad av. Problemet är bara att Monster är inte den. För att spara in så mycket pengar som möjligt så har man valt att fokusera kameran på karaktärerna. Hela tiden. Till och med under scener där det uppenbarligen händer saker så fokuseras det på någon av systrarna som skriker något, eller gråter. Det blir bara jobbigt att behöva se på de två under större delen av filmen, även om deras skådespel är klart godkänt, för det är ju monsteraction man vill se. Detta sänker filmen ganska mycket och jag fann mig hela tiden tappa intresset. Vi får några få scener där en tentakel greppar tag i någon, och en lite längre scen mot slutet men annars är det bara dammiga kvinnoansikten som gäller. Filmen är inte heller sådär dålig så att den blir rolig, bara tråkig. Det är lite synd då potentialen finns där inne, med en småkul story och ett intressant monster. Tentakler är ju alltid bra.

Det här betyder dock inte att jag dissar Asylum totalt. Jag ska ge dem ett par chanser till. Deras War of the worlds version verkar lite intressant....