Rest stop (2006)

En genre som varit ganska het de senaste åren är den s k "Backwoods" genren, som vanligtvis involverar några stackars resenärer som mitt ute i ingenstans hamnar i konflikt med diverse inavlade missfoster eller psykopater av den gamla skolan. Det är John Boormans fenomenala Den Sista färden vi har att tacka för allt detta och på senare år så har Rob Schmidts fina Wrong turn och Alexande Ajas underbart blodiga version av Wes Cravens The Hills have eyes lett till att genren exploderat. Som med alla genrer så finns det bra och dåliga filmer och John Shibans Rest stop utmärker sig åtminstone så pass att den är ett trevlig exempel. Inte direkt bra, men absolut inte dåligt.

I Rest Stop så är det Kalifornien som får stå för terrorn. Ett ungt par i Texas har beslutat sig för att rymma hemifrån och fly till Los Angeles för att finna lyckan. De börjar givetvis bråka och tjafsa, och när de stannar till vid en skitig rastplats mitt ute i ingenstans så försvinner killen med bilen. Det är åtminstone vad våran hjältinna till en början tror, men snart finner hon bevis för att detta hänt tidigare på samma plats. En psykopat i en pickuptruck har sett till så att åtskilliga personer försvunnit på samma plats och gissa vem som står näst på tur?

För att vara en film som mer eller mindre utspelar sig på samma skitiga toalett på en rastplats så är detta en förvånansvärt bra film. Den har en bra stämning överlag och bra skådespeleri från Jaimie Alexander i huvudrollen, vilket är bra eftersom hon är i bild konstant från ruta ett. Tyvärr så är det väl så att utöver detta så har Rest Stop inget exceptionellt att komma med, inget som sticker ut. Den är lagom spännande från början ända fram till ett aningen tråkigt slut, där jag känner att de hade kunnat göra något mer. På dvdn finns även tre alternativa slut som även de är rätt trista. Det blir lite spänning, lite gore, någon liten twist och så är filmen helt plötsligt och väldigt smärtfritt över. Ett bra val att göra då det finns betydligt sämre filmer därute men vänta er inte för mycket. Inget som man blir uttråkad av, tvärtom, men kanske ingenting man rekommenderar annat än till personer som är nya för genren. En uppföljare är givetvis på väg.