Det här verkar ju bra på papperet. När en kyrka i en liten småstad brinner ner så lyckas en brandman släppa lös något som legat begravt under den i över hundra år och blir besatt av den. Nu börjar klyschorna hagla när parasiten gör sin tolkning av Jack Sholders underbara The Hidden och hoppar från människa till människa samtidigt som den gamla värdkroppen börjar falla isär och allt skylls på våran hjälte, den unge bråkstaken som stadens sheriff redan valt ut som skyldig. Ja, det här har man ju sett förut rätt många gången men som alla vet som behöver det ju inte precis vara dåligt bara filmen är gjord med lite kompetens och en stor portion kärlek. Tyvärr så hamnar inte Scourge i det facket.
Problem nummer ett är det unkna manuset som försöker vara lite Stephen King, men misslyckas fatalt. Man har alla ingredienser, men sedan har de blandats ihop i en röra som man känner igen men som inte funkar allas. Händelserna knyts ihop på sätt som inte fungerar överhuvudtaget och man sitter hela tiden och skakar på huvudet över hur man försöker få ihop det hela. Det hjälps inte speciellt mycket att det rätt usla skådespeleriet som bara består av under- och överspel. Det enda i filmen som egentligen är bra är specialeffekterna där parasiten är en cool liten cgiskapelse som är skönt slemmig och de få gorescener vi bjuds på är fint snaskiga. Annars är detta inte mycket att hänga i julgranen och rekommenderas inte speciellt överhuvudtaget till någon. Aningen mer hjärta än de vanliga scifichannelrullarna men inte mycket mer. Synd på en sån fin parasit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar