Jag är lite osäker på om den här filmen passar in i den här bloggen, men eftersom det är Terry Gilliam så slänger jag in den ändå. Det är egentligen en bagatell och betyget dras ner av relativt dålig cg, speciellt för en film som kostade närmare en halv miljard, men Gilliam är Gilliam och underhållande är det.
Heath Ledger och Matt Damon spelar bröderna Jacob och Wilhelm Grimm. De lever på att fejka spöken och häxor, varpå de kommer in och räddar situationen för en saftig slant. Filmen utspelar sig i tyskland på 1800talet när landet var ockuperat av Frankrike och ockupationsmakten är inte så vidare imponerade över deras små planer. under hot om död och tortyr tvingas de åka till en liten by där det verkar vara några andra som gör med samma ploj. Byns flickebarn har försvunnit i skogen en efter en men det verkar som om det verkligen är onda makter som ligger bakom, vilket förståss är väldigt svårt att förklara för fransoserna ledda av General Delatombe skönt spelad av den alltid sevärde Jonathan Pryce och den italienske tortyrexperten Cavaldi, sådär lagom överspelad av Peter Stormare, som bara han kan.
Detta är en ganska klassisk fantasyfilm, löst inspirerad av många av de riktiga bröderna grimms sagor, och den är snygg och stämningsfull som sig bör. Problemet är bara att när bröderna Grimms sagor var mörka och brutala så är detta en ganska snäll film. Den är fartfylld och oerhört snyggt designad, men när man sett klart den så känns det som om det saknas någon vital ingrediens. Det är inte fråga om någon barnfilm, men speciellt vuxen är den inte heller och den fastnar i något sorts ingenmansland mitt emellan. Man får aldrig den där speciella touchen som man förväntar sig av Terry Gilliam och det känns som om vilken regissör som helst hade kunnat göra den. Annars är den en fröjd att titta på med alla mörka skogar där träden är levande och något väntar på att få vakna upp efter hundratals års djupa sömn. Det finns dock ytterligare ett minus där och det är som jag nämnde tidigare, den förvånansvärt dåligt integrerade cgin som sticker ut alldeles för mycket bland de byggda kulisserna. Nåväl, underhållande är det alltid och skådespeleriet är utmärkt överlag vilket gör det till en synnerligen underhållande bagatell som hade potential att bli något stort, men som inte riktigt räckte fram.
2 kommentarer:
Jag råkade träffa Terry Gilliam vid en visning av den här filmen, och han lät inte speciellt nöjd själv. Det verkade var det klassiska Hollywood-syndromet där producenterna styrde mycket. Han ansåg att manuset var förfärligt och att man försökt skriva om det så gott som det gick, men det slutade med att han bara kunde krediteras som "Dress pattern maker" eftersom manusändringarna ogillades av alla från WGA till filmbolaget :)
Men det är en okey film, långt ifrån perfekt då. Är nog själv mest förtjust i den helt oväntade lergubben (eller vad fan det är) och hästen som äter upp en karl!
Jag kan tänka mig att det blev så... så synd, för konceptet är det ju inget fel på... men det märks att det är för många kockar när rullen inte kan bestämma sig i vilken genre den verkligen vill vara...
Skicka en kommentar